Nu ska ni få veta något jag vet. Och några andra. Det är väl kanske bara Julia som läser här som inte vet, men jag tänker berätta det ändå, så att Julia också får veta!
Jag har träffat någon nya. Eller vi träffade i somras, men har inte träffats sen dess förän nu. Och det var väl en del i att det tog slut mellan mig och Max. Han heter Emil.
I lördags var vi ute och red. Han red Botta och jag Guffi. Jag hade väldigt roligt när Botta sprang iväg och han inte fick stopp, det är ju inte världens lättaste häst att stanna. Men han ramlade inte av och det gick riktigt bra.
Igår kom mormor och Sanna hit på adventsfika och mormor blängde lite konstigt på Emil, men det märkte bara jag. Stackars pojke.
Idag regnar det igen! Fast jag red Guffi i paddocken iallafall och han var riktigt duktig i dag lilla prinsen. Peppe hade rymt när jag kom upp så jag fick jaga honom lite, och sen fick han stå inne. Viktoria tyckte att jag kunde ha kommit upp igår och ätit tårta för Stophe fyllde år, men han är sjuk så det var inget kalas. Jag får nog hitta någon lite present åt honom snart.
Nu ska jag leta bilder till kalendrar åt Lena-Karin och mormor i julklapp. Förresten gjorde jag en himla god oboy förut. Förutom mjölk och oboypulver var det ovispad grädde och nutella i. Mums!
måndag, november 30, 2009
fredag, november 27, 2009
Tanden som fick nagellack
Tio i 8 var jag hos tandläkaren med min ilande framtand. Jag fick nagellack på den, det var starkt och gjorde nästan ont när det rann ner i munnen på mig. Sen smakade det nagellack och banansalva samtidigt fram till nu när jag borstade bort det. Lacket började lossna och det var ganska äckligt med vita bitar i munnen. Nu känns det bra och om 2 veckor ska jag tillbaka igen.
Jag har glömt att berätta vad jag och Guffi har sysslat med de senaste dagarna. I onsdags red vi ut och han hoppade rakt upp i luften. Vet inte varför för han verkade inte rädd för något. Sen var han allmänt skvätten resten av turen, men vi fick till riktigt många bra töltigångsättningar på slutet, och då brukar det inte gå eftersom att han är trött då.
Igår red jag Botta på dagen barbacka, och jag hade hjälmen på mig denna gång. (I lördags glömde jag den när jag red med Maja, men hon märkte inget, och jag har inte världens diskretaste mössa kan jag säga.) På kvällen var jag med på en lektion med Guffi. Det gick bättre än på länge kände jag. Jag fick ligga precis bakom Ann när vi skulle tölta, så jag kunde trycka på med inte så han far i väg och blir lång och då gick det ganska bra. Han var lite trött bara. Sen fick jag och Ann trava varv på varv med långa tyglar och stå upp i tvåpunktsits för att hästarna skulle förstå att vi litar på dom och allt inte behöver bli så stressigt. Det ska jag nog göra annars också.
Dessutom upptäckte jag innan vi skulle rida att Guffis ena bakhov var alldeles blodig. Såg ut som en sår men han var inte varm eller hade ont, därför red jag ändå. Efteråt sköljde jag av benen och såg att han hade en vit rand med något halvgeggigt precis där benet blir hov. Tror det kan bero på att lera i hagen som dom står i och det torkar ju aldrig. Hoppas det inte är något allvarligt bara.
Jag har glömt att berätta vad jag och Guffi har sysslat med de senaste dagarna. I onsdags red vi ut och han hoppade rakt upp i luften. Vet inte varför för han verkade inte rädd för något. Sen var han allmänt skvätten resten av turen, men vi fick till riktigt många bra töltigångsättningar på slutet, och då brukar det inte gå eftersom att han är trött då.
Igår red jag Botta på dagen barbacka, och jag hade hjälmen på mig denna gång. (I lördags glömde jag den när jag red med Maja, men hon märkte inget, och jag har inte världens diskretaste mössa kan jag säga.) På kvällen var jag med på en lektion med Guffi. Det gick bättre än på länge kände jag. Jag fick ligga precis bakom Ann när vi skulle tölta, så jag kunde trycka på med inte så han far i väg och blir lång och då gick det ganska bra. Han var lite trött bara. Sen fick jag och Ann trava varv på varv med långa tyglar och stå upp i tvåpunktsits för att hästarna skulle förstå att vi litar på dom och allt inte behöver bli så stressigt. Det ska jag nog göra annars också.
Dessutom upptäckte jag innan vi skulle rida att Guffis ena bakhov var alldeles blodig. Såg ut som en sår men han var inte varm eller hade ont, därför red jag ändå. Efteråt sköljde jag av benen och såg att han hade en vit rand med något halvgeggigt precis där benet blir hov. Tror det kan bero på att lera i hagen som dom står i och det torkar ju aldrig. Hoppas det inte är något allvarligt bara.
onsdag, november 25, 2009
Mewmewmewmewmewmewmew
Jag vet inte vad jag ska skriva. Det var så bra. Precis som jag hade förväntat mig, fast ändå inte. Det är så fantastiskt att fem helt vanliga killar från Danmark kan förmedla sånna starka känslor genom sin musik. Dom spelade Special, 156 och Snow Brigade! Och när dom spelade Sometimes life isn't easy och de kom till just den delen i låten när de sjunger Sometimes life isn't easy och det kommer upp massa barn på stora bildduken, då var det pampigt! Snow Brigade var också pampigt i den mindre skalan, eftersom den påverkar mig som den gör. Det speciella med det hela var att de själva inte alls är särskilt speciella och gör något intressant på scenen, men musiken och ljuset och bilderna på skärmarna gör hela upplevelsen!
När vi väntade på bussen frågade en kille mig: "Do you know your jacket glowes in the dark?", det var lite gulligt.
Här kommer det bilder och två videor från youtube som någon annan har lagt in som ni kan titta på om ni vill se hur det var.
När vi väntade på bussen frågade en kille mig: "Do you know your jacket glowes in the dark?", det var lite gulligt.
Här kommer det bilder och två videor från youtube som någon annan har lagt in som ni kan titta på om ni vill se hur det var.
Hemma igen
Nu är jag hemma igen efter våran lilla resa. Det var hur bra som helst och jag kommer skriva mer om det sen för snart är det middag. Tänkte bara berätta att vi inte försvann i den stora staden. Fast vi gick faktiskt fel på vägen till vandrarhemmet.
Idag sa Stophe Frida! Jag är inte längre Den. Mattias sa att om Stophe sa Frida så skulle han få saft, och då gjorde han det! Sen tog jag och Ann in hästar. Det spöregnade gånger 100, blåste och var mörkt. Dessutom kan man inte gå i hagen, så det krävs lite tänkande för att få tag i den hästen man vill ha. Vi behöver iallafall inte oroa oss för att hästarna har lite vatten, det är snarare så att vi oroar oss för att de ska börja simma snart.
Idag sa Stophe Frida! Jag är inte längre Den. Mattias sa att om Stophe sa Frida så skulle han få saft, och då gjorde han det! Sen tog jag och Ann in hästar. Det spöregnade gånger 100, blåste och var mörkt. Dessutom kan man inte gå i hagen, så det krävs lite tänkande för att få tag i den hästen man vill ha. Vi behöver iallafall inte oroa oss för att hästarna har lite vatten, det är snarare så att vi oroar oss för att de ska börja simma snart.
söndag, november 22, 2009
Mewimorgonefterentrevlighelg
Jag har haft en väldigt trevlig helg, men nu har det trevliga åkt iväg igen, så jag får väl vänta till nästa helg.
Men imorgon ska jag och Linnea till Stockholm och se Mew! Vi kommer hem igen på tisdag så jag hinner till min ridlektion som jag nog kommer sova igenom efter att ha tagit åksjuketablett. Men det går det också.
Nu ska jag ta reda på hur man tar sig till Cirkus...kan vara bra att veta.
Men imorgon ska jag och Linnea till Stockholm och se Mew! Vi kommer hem igen på tisdag så jag hinner till min ridlektion som jag nog kommer sova igenom efter att ha tagit åksjuketablett. Men det går det också.
Nu ska jag ta reda på hur man tar sig till Cirkus...kan vara bra att veta.
onsdag, november 18, 2009
Saker förändras
Jag måste rätta mig själv i inlägget för en vecka sen, den 11 november. Det kommer kanske att såra, men det var han som gjorde slut, så det får han ta om han läser.
Jag vill inte vara med Max länge. Jag har kommit fram till det nu. Det var inget bra förhållande de senaste månaderna och dessutom stannade jag av fel anledning. Jag trodde att utan honom hade jag ingen "plan" för "framtiden" och därför blev jag beroende av honom, sån är jag, det har hänt förr. Jag har insett detta nu och jag har inte alls panik över vad jag ska göra om en månad eller ett år, jag tar det som det kommer och gör det jag vill.
Det här är inget dåligt försök att försöka glömma. Det är så här jag känner och jag behövde få ur mig det, för att jag ska slippa låtsas som att det jag skrev för en vecka sen stämmer.
Nu kan du inte ångra dig, jag vill inte ha dig längre.
Jag vill inte vara med Max länge. Jag har kommit fram till det nu. Det var inget bra förhållande de senaste månaderna och dessutom stannade jag av fel anledning. Jag trodde att utan honom hade jag ingen "plan" för "framtiden" och därför blev jag beroende av honom, sån är jag, det har hänt förr. Jag har insett detta nu och jag har inte alls panik över vad jag ska göra om en månad eller ett år, jag tar det som det kommer och gör det jag vill.
Det här är inget dåligt försök att försöka glömma. Det är så här jag känner och jag behövde få ur mig det, för att jag ska slippa låtsas som att det jag skrev för en vecka sen stämmer.
Nu kan du inte ångra dig, jag vill inte ha dig längre.
tisdag, november 17, 2009
Mewmew och en stackars liten ekorre
Linnea kom klockan 8 imorse, vi orkade inte vara uppe så vi sov till 12. Sen klev vi upp och drack te och bokade till biljetter till Mew! Och bussbiljetter ner, mer hade vi inte pengar till just nu. Lyckat eller? Men det fixar sig.
När vi bokade stod det inte när vi senast skulle hämta biljetterna, så vi hoppade in i bilen och åkte till Birsta för att hämta dom. Nu har jag dom i tryckt förvar! Fast jag tror vi fick ganska dåliga platser, men så går det när man är sent ute. På vägen hem skulle vi åka förbi Shell och hämta ut mina böcker jag beställt från Bokus. När vi åker förbi Eon-arena står polisen där med fartkamera, så Linnea stannar vi övergångsstället, och vid den tiden hade hela Sörberge skolan slutat, så vi blev stående ett tag. Vi kör iallafall vidare och en stund senare kör vi nästan på en ekorre! Det är en trafikfara när jag och Linnea åker bil och hon kör. Men vi kom iallafall helskinnade hem. Nu har hon åkt tillbaka till Timrå för att få med sig sin pappa hem från hans jobb.
Det regnar idag igen och jag måste rida lektion, det är bara att bita ihop.
När vi bokade stod det inte när vi senast skulle hämta biljetterna, så vi hoppade in i bilen och åkte till Birsta för att hämta dom. Nu har jag dom i tryckt förvar! Fast jag tror vi fick ganska dåliga platser, men så går det när man är sent ute. På vägen hem skulle vi åka förbi Shell och hämta ut mina böcker jag beställt från Bokus. När vi åker förbi Eon-arena står polisen där med fartkamera, så Linnea stannar vi övergångsstället, och vid den tiden hade hela Sörberge skolan slutat, så vi blev stående ett tag. Vi kör iallafall vidare och en stund senare kör vi nästan på en ekorre! Det är en trafikfara när jag och Linnea åker bil och hon kör. Men vi kom iallafall helskinnade hem. Nu har hon åkt tillbaka till Timrå för att få med sig sin pappa hem från hans jobb.
Det regnar idag igen och jag måste rida lektion, det är bara att bita ihop.
måndag, november 16, 2009
Doktor Reid
Jag tittade nyss på första avsnittet av Criminal Minds som är några år nu. Jisses vad unga dom är! Speciellt Reid. Hotchner kläckte ur sig några roliga kommentarer om Reid, eftersom det var första avsnittet och han är lite konstig, för så fort han öppnar munnen ramlar det ut massor med information ingen annan ens skulle bry sig om att ta reda på. Här kommer dom iallafall.
"Doktor Reid, våran expert på...allting."
En scen hemma hos en kille vars syster är försvunnen. Hunden skäller på Reid, Hotchner står brevid.
"Nej, Sandy. Jag ber om ursäkt." - killen
"Ingen fara. Det är den så kallade Reid-effekten. Det händer med barn också. Agent Hotchner. Det här är doktor Reid." - Hotchner
"Du verkar ung för en läkare." - killen till Reid
"Jag har doktorerat. Tre gånger." - Reid
"Är du ett geni?"
"Jag tror inte att intelligens kan mätas...med jag har ett IQ på 187, bildminne och kan läsa 20 000 ord per minut."
Han gör en kort paus.
"Ja. Jag är ett geni."
"Doktor Reid, våran expert på...allting."
En scen hemma hos en kille vars syster är försvunnen. Hunden skäller på Reid, Hotchner står brevid.
"Nej, Sandy. Jag ber om ursäkt." - killen
"Ingen fara. Det är den så kallade Reid-effekten. Det händer med barn också. Agent Hotchner. Det här är doktor Reid." - Hotchner
"Du verkar ung för en läkare." - killen till Reid
"Jag har doktorerat. Tre gånger." - Reid
"Är du ett geni?"
"Jag tror inte att intelligens kan mätas...med jag har ett IQ på 187, bildminne och kan läsa 20 000 ord per minut."
Han gör en kort paus.
"Ja. Jag är ett geni."
Omgörning
Nu har jag gjort om lite här. Julia pratar om att göra om så då blev jag också lite sugen. Lite vintrigare tycker jag att det blev.
Jag har ridit Guffi i spöregn idag. Det var inte så kul, men det gick ganska bra ändå. Han är så söt! Han ser inte ut som en skabbig åsna längre, utan en häst!
Imorgon ska jag vara Linnea. Vi ska åka till Stockholm och se Mew på måndag! Hon är så snäll som följer med mig på allt tok jag hittar på, eftersom hon själv aldrig har hört Mew. Vi lär nog baka något också, det brukar ju bli så.
Jag har ridit Guffi i spöregn idag. Det var inte så kul, men det gick ganska bra ändå. Han är så söt! Han ser inte ut som en skabbig åsna längre, utan en häst!
Imorgon ska jag vara Linnea. Vi ska åka till Stockholm och se Mew på måndag! Hon är så snäll som följer med mig på allt tok jag hittar på, eftersom hon själv aldrig har hört Mew. Vi lär nog baka något också, det brukar ju bli så.
söndag, november 15, 2009
onsdag, november 11, 2009
Förklaring
Jag ska kanske förklara mitt senaste inlägg så Julia slipper oroa sig.
Jag har ingen pojkvän längre. Det är alltså slut.
Det har varit lite knakig ett tag och Max har inte riktigt vetat vad han vill. Jag visste hela tiden, jag har bara väntat och hoppats på att han ska vilja samma sak som jag. Men så blev det inte.
Jag är faktiskt just nu inte så ledsen över det, jag är mest arg. Beror kanske på att jag faktiskt har haft lite tid att förbereda mig på det värsta och därför har jag redan gått vidare från att vara förkrossad och ledsen, till att vara arg. Visst, jag vill vara med honom men ska det vara så här jobbigt så kan jag lika bra låta bli och gå vidare och ta hand om mig själv. Dessutom kan jag nu koncentrera mig på Guffi och att skaffa ett jobb utan att ha dåligt samvete för att jag inte försöker flytta ner till Göteborg 24/7.
Just nu känns det ganska okej, men paniken kommer nog senare skulle jag tro. Jag har en del tid över, så vill du vara en god vän så hör av dig, men tyck inte synd om mig förän jag ber om det.
Jag har ingen pojkvän längre. Det är alltså slut.
Det har varit lite knakig ett tag och Max har inte riktigt vetat vad han vill. Jag visste hela tiden, jag har bara väntat och hoppats på att han ska vilja samma sak som jag. Men så blev det inte.
Jag är faktiskt just nu inte så ledsen över det, jag är mest arg. Beror kanske på att jag faktiskt har haft lite tid att förbereda mig på det värsta och därför har jag redan gått vidare från att vara förkrossad och ledsen, till att vara arg. Visst, jag vill vara med honom men ska det vara så här jobbigt så kan jag lika bra låta bli och gå vidare och ta hand om mig själv. Dessutom kan jag nu koncentrera mig på Guffi och att skaffa ett jobb utan att ha dåligt samvete för att jag inte försöker flytta ner till Göteborg 24/7.
Just nu känns det ganska okej, men paniken kommer nog senare skulle jag tro. Jag har en del tid över, så vill du vara en god vän så hör av dig, men tyck inte synd om mig förän jag ber om det.
tisdag, november 10, 2009
måndag, november 02, 2009
Guffis framsteg
Åh, vad bra det gick med Guffi idag! Red i paddocken för att träna på tölten utan att bli stressad av att andra kommer bakom som det blir på lektionerna. Det gick bra, visst, vi töltade inte varv efter varv, men han klarade ganska långa bitar i taget och vissa gånger när han precis var på väg ner i trav igen så lyckades jag fånga upp honom till tölten igen. Och jag märkte att han verkligen lyssnar på mig hela tiden, han har öronen lite bakåt jämt. Stona som står precis bredvid paddocken bråkade över något och kastade sig från höbalen och då blev Guffi rädd, men han tog bara två galoppskutt och sen insåg han att jag pratade lugnande med honom och då var det lugnt. Sen hade vi galoppfattningsträning, jag behöver lära mig att titta vilken galopp hästen tar. Och det gick finfint men han blev trött och faktiskt svettig andra dagen i rad! Synd bara att jag ska åkte bort på onsdag, annars hade vi kunnat träna ännu mer. Hoppas att han fortfarande är på den här nivån när jag kommer hem och att det kanske funkar nästan lika bra på lektionen imorgon. Han är så go!
Guffi, 5 oktober. Han kanske inte ser ut som mycket till världen, men han är sötast ändå.
Guffi, 5 oktober. Han kanske inte ser ut som mycket till världen, men han är sötast ändå.
Jag har kört bil!
Vet ni vad jag gjorde igår!? Jag körde bil! Det gick typ 10km/tim men ändå. Det märks att man inte använder fötterna när man rider, för jag glömde bort att jag måste använda dom också. Det var ganska roligt iallafall och jag lever iallafall fortfarande.
Min syster har dessutomm upptäckt att hon bokade flyget till pappa på fel dag, så nu ska vi åka på onsdag istället. Då missar jag informationsträffen om jobbgaranti för unga, så jag måste ta det en annan gång. Jag som ville får det överstökat så jag slipper tänka på dom ett tag, men nä!
Nu ska jag iallafall kliva ur sängen och ge min pratande mage lite frukost. Jag ska stänga av vattnet i badkaret efter katten också. Sen ska jag till min söta Guffi. Igår följade vi med Emelie när hon red ut med en ridskolegrupp och Guffi blev svettig! Sist han blev svettig var när jag red med Emma och Pjakkur och det är minst en månad sedan nu. Det är antagligen jag som inte kräver tillräckligt av honom, så nu ska jag försöka följa med på turer lite oftare så han får springa ordentligt och det blir nog lite hårdare tag annars också. Men jag är så bra på att drömma mig bort när jag sitter på hästryggen att jag inte riktigt orkar och tänker på att vara duktig och kräva massor av hästen. Det är lättare när man har någon med sig.
Min syster har dessutomm upptäckt att hon bokade flyget till pappa på fel dag, så nu ska vi åka på onsdag istället. Då missar jag informationsträffen om jobbgaranti för unga, så jag måste ta det en annan gång. Jag som ville får det överstökat så jag slipper tänka på dom ett tag, men nä!
Nu ska jag iallafall kliva ur sängen och ge min pratande mage lite frukost. Jag ska stänga av vattnet i badkaret efter katten också. Sen ska jag till min söta Guffi. Igår följade vi med Emelie när hon red ut med en ridskolegrupp och Guffi blev svettig! Sist han blev svettig var när jag red med Emma och Pjakkur och det är minst en månad sedan nu. Det är antagligen jag som inte kräver tillräckligt av honom, så nu ska jag försöka följa med på turer lite oftare så han får springa ordentligt och det blir nog lite hårdare tag annars också. Men jag är så bra på att drömma mig bort när jag sitter på hästryggen att jag inte riktigt orkar och tänker på att vara duktig och kräva massor av hästen. Det är lättare när man har någon med sig.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)